Det där med att ha en sjö i skon.
Idag träffade jag min fina vän Kisstina. Hon heter egentligen Christina men jag kallar henne Kisstina mest hela tiden, fast kanske speciellt när jag skriver. Det blir så förvirrat med alla mina Christinor annars. jag har ju två. Plus två grannar med samma namn. Jag hade pyjamas på mig när hon kom så jag byte om till kläder och vi gick ut i solskenet. Det var då det hände. Kul. Någon tyckte inte vi förjänade att vara torra och glada. Det började ösregna och lagom till vi kom ner till stan hade vi små sjöar i skon och byxor som klibbade fast sig på benen. Paraplyn täcker ju inte hela kroppen. Nere på stan var det en liten kille som sjön för sig själv under tiden han smög på mig. Det va gulligt. Jag vinkade.
Kisstina och jag drack kaffe, på Roddys denna gången. Vi har ju ungefär två cafér och välja på annars. Och vi drack inte vanligt kaffe. Sånt gillar vi inte. Efter några timmar och prat om livet vandrade vi hemåt igen. Senare på kvällen gav vi oss ut med våra paraply, liten promenad. Jag tog gummistövlar. Smart val.